Det är död och nyttig mat överallt.
Jag kan inte koncentrera mig på annat.

Mala nöttet. Bananpannkaka. Baka knäcke.
Död. Ångest. Panik.

Visst lät det där lite väl drastiskt,
Men ibland kryper livets tragiska händelser fram och då är det svårt att inte tänka på att det kan drabba en själv. Att någon rycks från en i förtid.

Ja, fy. Jag läste en artikel för några dagar sen om en lavinolycka i frankrike.
2 dagar senare kopplar jag samman att personen som gått bort är en av mina föredetta bästa väns bror.

Jag kan nu inte koppla bort det hon och hennes familj går igenom.
Och det gör att jag drömmer mardrömmar om att mina nära dör.
Och det är ju min största fasa.

Någonstans finns det ju en logik i min
Problematik kring döden. Kanske tar jag igen på något sätt.

Brukar folk tänka såhär?
Jag brukar snabbt driva iväg och helt plötsligt är jag på begravning, delar upp dödsbo, och så får jag sen extrem ångest att jag ens tänker på att någon kan dö.

Nog om död. Ingen ska dö.
Odödliga ska alla runt mig bli.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: